3.3 Bebyggelseutveckling

FalunBorlänge ska ha god planberedskap och tillgång till mark för bostäder och arbetsplatser framförallt inom och i anslutning till städerna. Det är angeläget att kunna erbjuda attraktiva och önskade boendemiljöer för regionens invånare och presumtiva inflyttare. Detta resonemang avser större planerade bebyggelseområden som följer av de bebyggelsestrategier som presenterats i kapitel 2, Strategier för hållbar samhällsplanering.

I övriga delar av FalunBorlänge kan befintliga tätorter, i första hand serviceorterna och befintlig sammanhållen bebyggelse utmed de fasta kollektivtrafikhuvudstråken, kompletteras med bostäder och arbetsplatser. Initiativ till sådana förändringar kommer i första hand att tas som enskilda initiativ, men i vissa serviceorter kan det också bli aktuellt med kommunalt bostadsbyggande.

Tillkommande bebyggelse ska alltid lokaliseras med hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark, störningar och risker, natur- och kulturmiljövärden, landskapsbild, friluftslivsanspråk, möjligheten att ordna vatten och avlopp och annan hänsyn som behöver tas när förändringen genomförs. Världsarvet Falu gruva ska särskilt uppmärksammas.

Tillkommande bebyggelse i anslutning till aktivt brukad jordbruksmark kan innebära olägenheter som det måste tas hänsyn till. I områden med cirka 20 fastigheter eller fler måste kommunens ansvar enligt § 6 lagen om allmänna vattentjänster beaktas innan ytterligare bebyggelse tillåts.

I miljöbalkens hushållningsbestämmelser slås det fast att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. I samma bestämmelse i miljöbalken slås det också fast att skogsmark som har betydelse för skogsnäringen så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.