Centrala Falun

Många tror att Världsarvet Falun bara består av själva gruvan. Men staden ingår också som en viktig del.

Stora delar av Faluns innerstad är världsarvsklassad. Falun är staden som växte upp kring Kopparberget för att på 1600-talet bli en av Sveriges viktigaste städer.

Det lilla gruvsamhället växte i samma takt som inkomsterna från gruvan ökade. Staden blev ett politiskt och ekonomiskt centrum av stor betydelse för kungamakten.

Stadsprivilegier 1641

Autentiska byggnader, trästadsdelar, storslagna kyrkor, ett pampigt rådhus och den slingrande Faluån vittnar om en storhetstid som verkligen satte Falun på kartan.

Falun fick stadsprivilegier utfärdade år 1641 av drottning Kristina.

Rådhuset och Kristine kyrka som ligger vid Stora torget är uppförda på 1600-talet och speglar stormaktstidens ambitioner. Stora torget har alltid fungerat som en viktig mötesplats.

Trästadsdelar var gruvarbetarkvarter

I centrala Falun hittar du även de gamla gruvarbetarkvarteren och trästadsdelarna Elsborg, Gamla Herrgården och Östanfors, där röda hus dominerar. Många målade i Falu rödfärg.

Redan på 1500-talet börjades pigment från gruvan att användas för att rödfärga husen, och sedan 1764 har Falu rödfärg tillverkats i industiell skala på gruvområdet.

Ljuvliga och gruvliga sidan

Faluån delade in staden i "den ljuvliga och den gruvliga sidan", där friskare luft och grönska fanns på andra sidan ån från gruvan sett.

På Hälsingtorget i centrala Falun ligger den byggnad som betytt så mycket för bergsmännen. I kopparvågen vägdes den koppar som framställts i bergsmännens hyttor, innan den transporterades vidare ut i Sverige och Europa.

Slaggen är skyddad

Slagg är den restprodukt som uppkommer vid kopparframställning.

I Falun finns mängder med synliga slagghögar, men mycket av slaggen har historiskt använts som fyllnadsmaterial vid exempelvis vägbyggen och är alltså inte synlig för blotta ögat utan finns dold i marken.

Slaggen i Världsarvet Falun är skyddad enligt fornminneslagen
och får inte flyttas.

Första systembolaget fanns i Falun

Det utbredda fylleriet var ett stort problem inte enbart i Falun, utan i hela landet, under slutet av 1700-talet och första delen av 1800-talet. Avgiftning och livräddande insats kunde göras på länslasarettet på Åsgatan.

Alkoholrelaterade sjukdomar redovisades både på länslasarettet och på gruvsjukhuset 1853. Några bergsmän i Falun tröttnade på det ständiga supandet och alla problem det ställde till med.

De skrev ett brev till kungen, Oscar I, och bad om att få kontrollera alkoholförsäljningen i staden. 1850 bildades ett ”systembolag” med uppgift att sköta all brännvinshandel i staden.