Planeringsinriktningar för användningen Tätort

• Inom användningen är normalt de flesta användningsområden som inte är störande för omgivningen lämpliga.
• I tätorternas centrala delar ska olika typer av service, arbetsplatser och yteffektiva bostäder prioriteras (exempelvis flerbostadshus, radhus och kedjehus).

Planeringsinriktningar för användningen Landsbygd

• Påverkan från djurhållning och jordbruk ett normalt inslag året om. Kommunen ska aktivt informera om detta vid förhandsbesked och bygglov för nya bostadshus. Då jordbruket ger områdena en så tydlig karaktär har även den som bygger nytt inom användningen landsbygd ett eget ansvar att förstå att jordbruk och djurhållning förekommer.
• Nya bostäder ska inte hindra ett aktivt jordbruk och byggande på jordbruksmark får bara ske under särskilda omständigheter och följa rekommendationerna i avsnittet Jordbruksmark Öppnas i nytt fönster..
• Spridd bebyggelse, det vill säga enstaka hus eller mindre husgrupper utanför detaljplanerat område eller utanför sammanhållen bebyggelse, ska undvikas.
• Ny bebyggelse som ligger i anslutning till det öppna odlingslandskapet ska oavsett användningsområde normalt följa rekommendationerna i avsnittet Att anpassa bebyggelse till platsen Öppnas i nytt fönster..

Planeringsinriktningar för användningen Verksamheter och industri

• I områden som redovisas som verksamheter är det lämpligt med verksamheter som kan vara störande för omgivningen men som själva inte störs av andra störande verksamheter.

• Möjliga störningar på omgivningen måste alltid utredas i nästa skede, vid planläggning eller bygglov. Störningar kan vara i många olika former, ex. buller, lukt och trafik, alla utpekade områden passar inte för alla typer av störningar.
• Områden som redovisas som verksamheter innebär inte att tillståndspliktiga verksamheter automatiskt kan anses vara lämpliga, men frågan kan prövas i en efterföljande detaljplan. Detta gäller även för befintliga verksamhetsområden med andra tillståndspliktiga verksamheter.

Planeringsinriktningar för användningen Grönområde

• Områden utpekade som Grönområde ska ha en natur- eller parklik karaktär där hårdgjorda eller grusade ytor samt byggnader endast får utgöra en mindre del av anläggningen.

• Områden som pekas ut som Grönområde kan ibland innebära viss omgivningspåverkan. Vid förändringar i verksamheten eller i närmiljön behöver hänsyn tas till detta.

Planeringsinriktning för användningen Natur och friluftsliv

• I områden som redovisas som natur- och friluftsliv ska värden för natur och friluftsliv prioriteras högre än andra identifierade värden om inget annat angetts.

• Att ett område är utpekat för natur- och friluftsliv behöver inte alltid innebära ett hinder mot ett aktivt jord- eller skogsbruk, under förutsättning att de åtgärder som görs tar hänsyn till områdets värden.

• Normalt ska det råda en restriktiv hållning till nya större anläggningar inom områden för Natur- och friluftsliv, men frågan måste prövas i varje enskilt fall då lämpligheten beror på områdets inriktning och värden. Parkeringsplatser för områdets behov, slogbodar och att märka upp nya leder eller bygga ut elljusspår kan vara lämpligt på vissa platser om de utförs på rätt sätt.

Planeringsinriktningar för användningen Transportinfrastruktur

• Inom områden avsedda för framtida transportinfrastruktur får inga byggnader uppföras eller andra åtgärder ske som försvårar framtida användning för den framtida transportinfrastrukturen. Enklare byggnader som kompletterar bebyggelse på befintliga fastigheter eller behövs för befintliga verksamheter, exempelvis jordbruk, kan vara möjligt att uppföra beroende på tidplanen för utbyggnaden av transportinfrastrukturen.

Planeringsinriktning för användningen Teknisk anläggning

• I områden utpekade som teknisk anläggning, vattenförsörjning får ingen ny eller utökad verksamhet eller förändrad markanvändning tillkomma om det inte är uppenbart att förändringen inte ökar risken för negativ påverkan på vattenresursen.

• I områden utpekade som teknisk anläggning, vattenförsörjning som omfattar befintlig bebyggelse är det viktigt att kommunen, verksamhetsutövare och fastighetsägare tar ansvar för att försäkra sig om att de åtgärder de gör i området inte riskerar att påverka dricksvattenresursen negativt. För åtgärder som inte kräver exempelvis lov, anmälan eller tillstånd rekommenderas vid minsta osäkerhet en kontakt med aktuell kommun och den som i dagsläget utnyttjar dricksvattenresursen, oftast det kommunala VA-bolaget.
• I områden som pekats ut som annan markanvändning samtidigt som de uppmärksammats som viktiga för vattenförsörjning ska fortfarande dricksvattenresursens behov av skydd värderas högt. Beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet kan dock andra typer av allmänna intressen eller åtgärder inom pågående användning vara möjliga att genomföra i dessa områden om eventuella risker kan hanteras

Planeringsinriktningar för användningen Vatten

• Olika intressen ska normalt kunna samsas inom vattenområden. Enbart i undantagsfall ska ett specifikt intresse få påverka andra intressen i så stor omfattning att de andra intressena omöjliggörs eller starkt begränsas. Planeringsinriktningen gäller inte befintliga verksamheter
• När intressen är oförenliga har intressen för friluftsliv och rekreation normalt förtur i Runn, Ösjön, Vikasjön och Kyrkbytjärn.

Planeringsinriktningar för Ornäs

• Bebyggelseutveckling ska ske med stor hänsyn till områden med högt kultur-, natur- och rekreationsvärde.
• Ny bebyggelse ska placeras så att övergången mellan bebyggelse och det öppna landskapet samt utsikterna mot landskap och Ösjön bevaras.
• Energieffektivt byggande, som nollenergihus och plusenergihus, ska prioriteras. Byggande i trä eftersträvas i Falun och Borlänge enligt träbyggnadsstrategier.
• Hårdgjorda ytor bör minimeras för att möjliggöra naturliga infiltration.
• Vid Ornäs Småbåtshamn krävs bygglov och eventuellt miljötillstånd för nya anläggningar och byggnader på land.

Planeringsinriktning för Staberg-Kniva-Lisselbo

• Ny bebyggelse i anslutning till odlingslandskapet, slaggvarpsområden, befintliga bymiljöer och ensamgårdar ska följa riktlinjerna i avsnittet Att anpassa bebyggelse till platsen. När områden av riksintresse för kulturmiljövården kan påverkas är det särskilt viktigt att anpassa ny bebyggelse till befintlig bebyggelsestruktur, byggnadsvolymer och att använda traditionellt formspråk och färgsättning, samt att helt undvika bebyggelse på jordbruksmark och undvika stora markingrepp, så som utfyllnader.
• Befintlig bebyggelse ska behålla sin karaktär och sitt kulturhistoriska värde, genom genomtänkt underhåll och väl avvägda förändringar. Det beror på att stor del av den befintliga bebyggelsen är viktig för helhetsupplevelsen av området och risken för kumulativa effekter på kulturmiljövärdena i området ska beaktas i varje enskilt fall.
• Jordbruk och djurhållning är naturliga inslag i hela området, även som grannar till nya bostadstomter.
• Kulturreservatet Stabergs bergsmansgård ska bevaras i enlighet med reservatets föreskrifter. Detta innebär begränsningar gällande vad som får göras inom kulturreservatet.
• Bergsmansgården Ragvaldsberg samt Svartskärs gård ska fortsätta vara tydliga ensamgårdar. Det innebär att ny bebyggelse inte ska placeras så de minskar upplevelsen av den gestaltade helhetsmiljön från respektive gård och gårdens ensamliggande karaktär. Tillkommande bebyggelse behöver anpassas om de kan uppfattas från gårdsmiljön. Nya byggnader som tillhör gårdarna och som tillgodoser gårdens behov och verksamhet behöver inordnas noggrant.

Planeringsinriktningar för Torsång

• Ny bebyggelse nära odlingslandskap, bymiljöer och ensamgårdar ska följa riktlinjerna i avsnittet “Att anpassa bebyggelse till platsen”, så att byggnader anpassas till platsens struktur, volymer, formspråk och färg.
• Ny bebyggelse ska placeras så att övergången mellan bebyggelse och det öppna landskapet samt utsikterna mot landskap och Ösjön bevaras.
• Befintlig bebyggelses karaktär ska bevaras genom noggrant underhåll och väl avvägda förändringar. På det viset kan negativa effekter på kulturmiljövärden undvikas.
• Bebyggelse ska helt undvikas på jordbruksmarken runt Tyllsjön, ner mot Holmsjöarna, vid sammanhängande jordbruksområdena och inom det öppna landskapet. Av särskilt stor vikt är bevarandet av åkermarken och det öppna landskapet runt Prästtjärn och på Sunnanö.
• Jordbruk och djurhållning ska samexistera med nya bostäder.
• Stora markingrepp, som utfyllnader ska undvikas.
• De mest bevarande värda byggnaderna är Torsångs kyrka, Torsångs hembygdsgård och gårdar med månghussystem.
• Energieffektivt byggande, som nollenergihus och plusenergihus, samt träbyggnation ska prioriteras enligt träbyggnadsstrategier för Falun och Borlänge.
• Hårdgjorda ytor bör minimeras för att möjliggöra naturlig infiltration.

Planeringsinriktning för Vika och byarna

• Stora delar av Vika tätort ligger ovanpå en viktig dricksvattenresurs. Inom område som pekas ut som teknisk anläggning får ingen ny eller utökad verksamhet eller förändrad markanvändning får tillkomma om det inte är uppenbart att förändringen inte ökar risken för negativ påverkan på dricksvattenresursen. Även inom andra markanvändningar ska dricksvattenresursens behov av skydd värderas högt.
• Ny bebyggelse i anslutning till odlingslandskapet, befintliga bymiljöer och ensamgårdar ska följa riktlinjerna i avsnittet Att anpassa bebyggelse till platsen. Särskilt viktigt är det att anpassa ny bebyggelse till befintlig bebyggelsestruktur, byggnadsvolymer och att använda traditionellt formspråk och färgsättning, samt att helt undvika bebyggelse på jordbruksmark norr och väster om Vika samt i området runt Vikasjön. Stora markingrepp, så som utfyllnader, behöver också undvikas.
• Befintlig bebyggelse ska behålla sin karaktär och sitt kulturhistoriska värde, genom genomtänkt underhåll och väl avvägda förändringar. Det beror på att stor del av den befintliga bebyggelsen är viktig för helhetsupplevelsen av området och risken för kumulativa effekter på kulturmiljövärdena i området ska beaktas i varje enskilt fall.
• Jordbruk och djurhållning är naturliga inslag i alla delar av området, även som grannar till nya bostadstomter. För Vika tätort gäller detta dock bara på gränsen till jordbrukslandskapet.
• De ensamliggande gårdarna Fläck, Botolfsbo och Färnviken ska fortsätta vara tydliga ensamgårdar. Det innebär att ny bebyggelse inte ska placeras så de minskar upplevelsen av den gestaltade helhetsmiljön från respektive gård och gårdens ensamliggande karaktär. Tillkommande bebyggelse behöver anpassas om de kan uppfattas från gårdsmiljön. Nya byggnader som tillhör gårdarna och som tillgodoser gårdens behov och verksamhet behöver inordnas noggrant.

Planeringsinriktning för Väster om Runn

För helt nya bostadsområden

• För nya stora bostadsområden ska planprogram, mer detaljerade fördjupningar av översiktsplanen eller liknande dokument som samråds med närboende tas fram för att visa hur förändringen ska passa in i och förhålla sig till omgivningen samt enligt vilka principer utbyggnaden ska ske.
• För nya små eller medelstora bostadsområden ska en detaljplaner tas fram som redovisar hur området ska passa in i och förhålla sig till omgivningen samt enligt vilka principer utbyggnaden ska ske.

För förändringar av begränsad omfattning i befintliga miljöer inom landsbygd

• Ny bebyggelse i anslutning till odlingslandskapet, befintliga bymiljöer och ensamgårdar ska följa riktlinjerna i avsnittet Att anpassa bebyggelse till platsen. När områden av riksintresse för kulturmiljövården kan påverkas är det särskilt viktigt att anpassa ny bebyggelse till befintlig bebyggelsestruktur, byggnadsvolymer och att använda traditionellt formspråk och färgsättning, samt att helt undvika bebyggelse på jordbruksmark och undvika stora markingrepp, så som utfyllnader.
• I anslutning till Liljans herrgård, Hinsnorets herrgård, Norhaga och andra större sommarvillor med stora tomter ska ny bebyggelse inte placeras så de minskar upplevelsen av den gestaltade helhetsmiljön från respektive gård eller villa och dess ensamliggande karaktär.
• Befintlig bebyggelse ska behålla sin karaktär och sitt kulturhistoriska värde, genom genomtänkt underhåll och väl avvägda förändringar.
• Jordbruk och djurhållning är naturliga inslag inom markanvändningen landsbygd, även som grannar till nya bostadstomter.

Planeringsinriktning för Förskolor och skolor

Barns och ungas rättigheter ska beaktas i samtliga genom hela samhällsbyggnadsprocessen – från planering och beslut om bygglov till genomförande och förvaltning.

Det ska vara enkelt och tryggt att gå eller cykla samt finnas busshållplatser nära skolor och förskolor.

Riktlinjer för skolnaturområden finns på sidan Natur- och friluftsliv, ekosystemtjänster Öppnas i nytt fönster., under rubriken Planeringsinriktning kulturella ekosystemtjänster.

Planeringsinriktningar för Idrott, fritid och kultur

Områden med lokaler och anläggningar för idrott och friluftsliv som är viktiga för närområdet ska normalt inte tas i anspråk för andra användningar.

Vid behov av nya lokaler, anläggningar och ytor för idrott och friluftsliv ska dessa om möjligt placeras i anslutning till befintliga ytor för samma användning och/eller skolan.

Bystugor, bygdegårdar och de ytor som behövs runt dem, exempelvis parkeringar och andra öppna ytor för evenemang ska normalt inte tas i anspråk för andra användningar.

Planeringsinriktning för att anpassa bebyggelse till platsen

• Planeringsinriktningarna för att anpassa bebyggelse till platsen skapar möjligheter för att bygga nytt på landsbygden genom att i förväg tydliggöra att det finns många bra sätt att bygga nytt
• Inom områden som pekas ut som landsbygd ska rekommendationerna i avsnitten; Anpassning till landskapet, Tomtens utformning och Mindre verksamhet i normalfallet alltid följas i anslutning till odlingslandskapet, även avsnittet Byggnadernas utformning kan behöva följas exempelvis för att värna landskapsbilden eller för att åstadkomma en god helhetsverkan.
• För byggnader med kulturmiljövärden eller inom områden med kulturmiljövärden ska rekommendationerna i samtliga fyra avsnitt Anpassning till landskapet, Tomtens utformning, Mindre verksamheter och Byggnadernas utformning följas om det inte finns särskilda skäl till att inte göra så.
• Om det finns platsspecifika rekommendationer som hanterar kulturmiljövärden för en byggnad eller ett område, exempelvis kommunernas kulturmiljöprogram eller befintliga riksintressebeskrivningar, gäller de platsspecifika rekommendationerna över dessa avsnitt om att anpassa bebyggelse.

Planeringsinriktning kulturella ekosystemtjänster

• Rekreation och friluftsliv ska vara prioriterad markanvändning vid Runns stränder
• Bevara, utveckla och skapa nya förutsättningar för att tillgängliggöra Runn och dess stränder för allmänheten
• Kommunerna ska samarbeta om lokalisering av anläggningar för kultur- och friluftsliv så att FalunBorlänge tillsammans kan erbjuda ett brett och kvalitetsmässigt starkt utbud.
• Förskolor och grundskolor ska ha tillgång till parker samt andra grön- och vattenområden för utomhuspedagogik och naturpedagogik. Det finns riktvärden för avståndet till skolnatur. Avstånd motsvarande mycket god tillgång ska eftersträvas och god tillgång ska ses som ett minimikrav.
  
  

  Riktvärden för tillgång till skolnatur

  Typ av målgrupp	Närhet till skolnatur utan barriärer (inom x meter)
  Förskolor Barn 0-6 år	100 m är mycket god tillgång. 300 m är god tillgång. Inga fysiska barriärer, exempelvis korsa trafikleder eller vatten- och terrängbarriärer.
  Grundskolor Barn och unga 6-15 år	300 m är mycket god tillgång. 1 km är god tillgång. Inga fysiska barriärer, exempelvis korsa trafikleder eller vatten- och terrängbarriärer.
  Gymnasieskolor Unga 15-18 år	300 m är mycket god tillgång. 1 km är god tillgång. För gymnasieskolor kan längre avstånd accepteras om det finns lämpliga och säkra kommunikationer.

• Landsbygden ska ha god tillgång och tillgänglighet till park- grön- och naturområden samt strand- och vattenområden med stor variation där människor kan mötas och umgås.
• Grönområdena ska bidra till social sammanhållning och integration samt vara trygga och identitetsskapande. Vid utveckling och förvaltning av områden ska man tänka på att de ska vara attraktiva, innehållsrika och tillgängliga. I tätorterna ska riktvärdena för tillgång till park, grön- och naturområden följas. Riktvärdena hittar du här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

• Bevara och utveckla grön infrastruktur, stråk och kilar av grön- och vattenområden som är viktiga för rekreation och friluftsliv. Anlägg vid behov nya grönområde så att platser och områden knyts samman.
• Parkers och naturområdens kulturella och sociala värde samt betydelse för folkhälsan ska konsekvensbedömas innan beslut tas om förändrad markanvändning.

Planeringsinriktning stödjande ekosystemtjänster

• Bevara och utveckla grön- och vattenområden som är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden. Bevara viktiga områden genom att skydda dem som naturreservat eller genom samarbeten och avtal med markägare för att påverka skötsel eller möjligheten att utveckla naturvärden och friluftsliv.
• För att utveckla den biologiska mångfalden är även nyskapande av naturmiljöer av stor betydelse.
• Gamla träd (100 år och äldre) är viktiga för hotade arter samt är även karaktärsskapande för planområdet. Bevarande av dessa träd bör prioriteras.

• Bevara och utveckla grön infrastruktur, stråk och kilar av grön- och vattenområden som är viktiga för den biologiska mångfalden för att möjliggöra att arter sprider sig och populationer inte ska bli isolerade från varandra.
• Flera värdefulla naturtyper, till exempel strandängar och naturskog, förekommer i spridda mindre ytor. Helhetsvärdet av dessa miljöer och deras bör värnas i planeringsprocesser

Planeringsinriktning försörjande ekosystemtjänster

• Markens långsiktiga produktionsförmåga för jord- och skogsbruk ska inte påverkas negativt till följd av ändrad markanvändning eller andra förändringar av den byggda eller anlagda miljön. För hantering av jordbruksmark se mer i avsnittet Jordbruksmark Öppnas i nytt fönster..
• Viktiga vattenförekomster för dricksvatten ska inte ianspråktas eller utsättas för sådana förändringar att deras långsiktiga förmåga att producera dricksvatten påverkas negativt. Se mer i avsnittet Luft och vatten Öppnas i nytt fönster..

Planeringsinriktning reglerande ekosystemtjänster

• Bevara, utveckla och anlägg områden som bidrar med luftrening eller bullerdämpning och visuell avskärmning mot bullrande områden där det behövs för att åstadkomma en god boendemiljö eller bättre rekreationsmöjligheter. Särskilt vid större vägar eller störande verksamheter.
• Bevara, utveckla och anlägg områden som bidrar med vattenrening, infiltrering, flödesutjämning och erosionsskydd där det behövs för att minska risken för skador på människor, byggnader markområden eller för att möjliggöra ny markanvändning.
• Bevara, utveckla och anlägg områden som bidrar med klimatreglering och motverkar bildandet av värmeöar på platser och i områden som annars riskerar att bestå av stor andel hårdgjorda ytor.

Planeringsinriktning för Strandskydd

• Vid upphävande av eller dispens från strandskyddet bör normalt en bedömning göras på plats för områdets värden för växt och djurlivet samt områdets värde för allmänhetens tillgänglighet till stränder.

• Vid upphävande av eller dispens från strandskyddet kan det ställas krav på en mer detaljerad inventering av växt- och djurlivet och/eller områdets värde för allmänhetens tillgänglighet till stränder. Inventeringen bekostas av den som önskar upphäva eller få dispens från strandskyddet, exempelvis en fastighetsägare eller exploatör.

• Vid framtagande av detaljplan för bebyggelse inom strandskyddat område ska strandskyddet upphävas i de delar som krävs för att kunna genomföra detaljplanen. Upphävandet ska ske med hänvisning till det eller de särskilda skäl som är möjliga att tillämpa.

• Vid dispenser och upphävande av strandskydd ska det finnas så kallad fri passage vid stranden, förutsatt att det inte är omöjligt med anledning av de planerade byggnadernas eller åtgärdernas funktion.

Planeringsinriktning för Kulturmiljö

• Om det finns platsspecifika rekommendationer som hanterar kulturmiljövärden för en byggnad eller ett område, exempelvis kommunens kulturmiljöprogram eller befintliga riksintressebeskrivningar, gäller de platsspecifika rekommendationerna över generella rekommendationer i denna fördjupade översiktsplan eller andra övergripande dokument.

Planeringsinriktningar för Klimatanpassning

• Länsstyrelsens vägledning för riskhantering i fysisk planering avseende översvämningar, ras och skred ska följas vid planering, byggnation och anläggning av t.ex. vägar. Det kan, beroende på förutsättningarna på platsen, innebära att:
  • Det ställs krav på stabilitetsutredningar i områden där risken för ras eller skred inte kan avskrivas på annat sätt
  • Det ställs krav på fördjupade översvämningsutredningar
  • Vissa byggnader och anläggningar, exempelvis viktiga vägar, inte får uppföras under vissa höjdnivåer
  • Det ställs krav på skyddsåtgärder för att förebygga risken för översvämning, ras, skred eller erosion
  • Skyfallskarteringar kan behöva göras vid planering av grupper av bebyggelse eller vid vissa andra åtgärder
  • För att minska risken för stora konsekvenser vid skyfall ska dagvatten i första hand avledas, infiltreras och fördröjs lokalt
• Andelen hårdgjorda ytor ska hållas på så låg nivå som möjligt i tätorter och annan sammanhållen bebyggelse.

Planeringsinriktning för Skyfall

• Skyfallskarteringar kan behöva göras vid planering av grupper av bebyggelse och för vissa andra typer av anläggningar.
• Vid nybyggnation, både när det gäller bebyggelse, gator och grönområden, så ska risken för översvämningar vid skyfall minskas genom lämpliga åtgärder. Det kan exempelvis handla om:
  • Andelen hårdgjorda ytor minskas till förmån för vegetationsklädda ytor.
  • Dagvatten avleds, infiltreras eller fördröjs lokalt i stället för att ledas till rörsystem, vilka snabbt blir överbelastade vid skyfall.
  • Öppna diken/kanaler anläggs inom staden och dimensioneras så att de klarar betydligt större vattenmängder än normalt. Platser iordningställs, som klarar att tillfälligt samla stora mängder vatten, och omgivande mark ges sådan lutning att vattnet söker sig dit. (I vanliga fall kan marken användas för t ex bollspel eller friluftsteater.)
  • Gatorna i en tätort får leda bort vattnet, medan trottoarkanterna höjs, så att vattnet inte rinner in på fastigheterna.

Ytterligare planeringsinriktningar som stödjer arbete med att minska risken för översvämningar vid skyfall finns på sidan Natur och friluftsliv, ekosystemtjänster Öppnas i nytt fönster. bland planeringsinriktningarna för reglerande ekosystemtjänster.

Planeringsinriktningar för transporter av farligt gods

Länsstyrelsens vägledning avseende risker för olyckor med farligt gods ska följas vilket kan innebära att en riskanalys kan krävas vid exempelvis bygglov eller planläggning i närheten av vägar som rekommenderas för farligt godstransporter.

Planeringsinriktning för Buller och vibrationer

I områden som kan vara utsatta för buller måste platsspecifika bullerutredningar göras för nybyggnationer, nyanläggningar och vissa större förändringar av användningar som omfattas av riktvärden eller rekommenderade riktvärden för buller från väg och järnväg, exempelvis bostäder och skolgårdar.

Om ett område är utsatt för mer än en typ av buller, tex. både buller från vägtrafik och industri, måste bullerutredningen bedöma den sammanlagda påverkan från samtliga bullerkällor.

Om ett område ligger nära järnvägen behöver eventuella vibrationsstörningar undersökas på platsen.

Planeringsinriktning för Luft och vatten

• Vattendirektivet ska uppfyllas vid all tillståndsgivning och byggande
• Miljökvalitetsnormer ska beaktas vid detaljplanering
• Vid förtätningar av bostäder eller verksamheter behöver miljökvalitetsnormerna för vatten ingå i bedömningen som görs i den sedvanliga lämplighetsprövningen.

Riksintresset Runn tillgodoses genom nedanstående planeringsinriktningar

• Natur-, kultur- och landskapsvärdena ska bevakas och tas hänsyn till vid fysiskplanering och prövning av dispenser, lov och tillstånd
• Den tätortsnära naturen och naturområden som är viktiga för rekreation och friluftsliv bör bevaras och utvecklas. Särskilt värdefulla naturmiljöer och hotade arter ska långsiktigt bevaras
• Möjligheterna att utöva friluftsaktiviteter ska värnas och stärkas
• Åtgärder som ökar tillgängligheten till riksintresset bör utredas och prioriteras

Mer information om hur riksintresset ska värnas och stärkas finns också i respektive områdesrekommendation Öppnas i nytt fönster. samt under kapitlet landsbygdsutveckling i strandnära läge Öppnas i nytt fönster..

Riksintresset Kniva-Staberg tillgodoses genom nedanstående planeringsinriktningar

• Slaggvarpar och lämningar efter kopparhanteringen bör lämnas orörda
• Nya exploateringsområden bör undvikas i området, eventuell enstaka ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga bebyggelsens karaktär
• Det öppna odlingslandskapet ska skötas så att det inte växer igen
• Vägen mellan Kniva och Svartskär bör om möjligt bevaras i sitt nuvarande utseende

Mer information om hur riksintresset Kniva-Staberg ska värnas och stärkas finns också i områdesrekommendationen Staberg-Kniva-Lisselbo.

Läs mer: Staberg-Kniva-Lisselbo Öppnas i nytt fönster.

Riksintresset Vika byar tillgodoses genom nedanstående planeringsinriktningar

• Byarna Åsen, Folkarbyn och Strand
• Utglesning av befintlig bebyggelse bör inte ske
• Ytterligare bostadsbebyggelse bör uppföras med försiktighet, eventuell ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga bebyggelsens utseende och karaktär
• Landskapets öppna karaktär med koncentrerade byklungor bör bibehållas
• Medeltidskyrkan i Vika och dess kulturmiljövärden ska värnas
• Fornäs udd bör bevaras och skyddas mot åtgärder som kan skada fornlämningarna

Mer information om hur riksintresset Vika byar ska värnas och stärkas finns också i områdesrekommendationen Vika och byarna.

Läs mer: Vika och byarna

Riksintresset Torsångsbygden tillgodoses genom nedanstående planeringsinriktningar

• De riksintressanta kulturmiljövärdena ska bevakas och tas hänsyn till vid fysiskplanering, prövning av dispenser, lov och tillstånd så att inga åtgärder som påtagligt kan skada värdena tillåts
• Odlingslandskap och vägsystem bör bibehållas
• Om ny bebyggelse ska uppföras ska en analys av platsens kulturmiljövärden göras och en individuell bedömning gällande behovet av hänsynstagande

Mer information om hur riksintresset Torsångsbygden ska värnas och stärkas finns också i områdesrekommendationerna Torsång, Ornäs och Väster om Runn.

Läs mer: Torsång Öppnas i nytt fönster.

Riksintressen för Totalförsvaret tillgodoses genom nedanstående planeringsinriktningar

• Ärenden remitteras i enlighet med Försvarsmaktens redovisning av vilka ärenden som ska remitteras. Detta innebär bland annat att:
  
  • Samtliga plan- och lovärenden samt ärenden som rör områdesskydd inom Övrigt påverkansområde remitteras till Försvarsmakten.
    
  • Alla ärenden som rör höga objekt remitteras till Försvarsmakten. Höga objekt innebär 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse och 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Med sammanhållen bebyggelse avses områden som redovisas som tätort på lantmäteriets översiktskarta, skala 1:250 000.

Riksintressen för Kommunikation tillgodoses genom nedanstående planeringsinriktningar

• För ökad kapacitet för gods- och persontrafik i regionen ska Falun och Borlänge kommuner vara drivande i frågan att dubbelspår Falun-Borlänge i ny sträckning enligt järnvägsutredning 2007 införs i ny Nationell transportplan. Möjlig etapplösning är dubbelspår ut från respektive stationsbangård
• Framtida planering får inte förhindra möjligheterna att bygga dubbelspår på Dalabanan och Bergslagsbanan och järnvägsreservatet. Detta måste uppmärksammas i framtida fysisk planering och prövning av lov och tillstånd som ligger i närheten av järnvägen
• Riksintressen för kommunikationer ska tillgodoses i den fortsatta planeringen och andra beslut, och åtgärder som kan påverka riksintresset negativt ska inte tillåtas.
• Om byggnadsverk ska uppföras inom MSA-ytan ska en flyghinderanmälan alltid göras till Dala Airport minst fyra veckor innan arbete påbörjas med att uppföra en byggnad eller anläggning, om objektet är högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse.

Läs mer om hur kommunerna ser på riksintressena för väg och järnväg i områdesrekommendationen Väster om Runn Öppnas i nytt fönster.

Riksintressen för Natura 2000 tillgodoses genom nedanstående planeringsinriktningar

• Natur-, kultur- och landskapsvärdena ska bevakas och tas hänsyn till vid fysisk planering och prövning av dispenser, lov och tillstånd och inga åtgärder som påtagligt kan skada värdena ska tillåtas
• Den tätortsnära naturen och naturområden som är viktiga för rekreation och friluftsliv bör bevaras och utvecklas. Särskilt värdefulla naturmiljöer och hotade arter ska långsiktigt bevaras.
• Exploatering och grävarbeten som sker inom avrinningsområdet till Kyrkbytjärn ska ske på så vis att habitatets hydrologi och hydrokemi inte påverkas negativt
• Åtgärder i anslutning till Kyrkbytjärn och de omgivande gräsmarkerna får inte ta i anspråk gräsmarker eller försvåra för slåtter och bete av markerna. Muddring och grävning kan bli aktuellt för delar av området för att bibehålla och utöka fåglarnas livsmiljöer.
• Spridning av kemiska bekämpningsmedel, gödsling, kalkning eller konstbevattning inom närområdet bör ske i dialog med Länsstyrelsen.

Planeringsinriktning för Bredband

Nya bostadsområden eller områden för mer koncentrerad förtätning av befintlig bebyggelse ska kunna kopplas till bredband.

Planeringsinriktning för El och fjärrvärme

Nya bostadsområden eller områden för mer koncentrerad förtätning av befintlig bebyggelse ska kunna kopplas till el och fjärrvärme.

Möjligheten till etablering av elintensiv verksamhet måste alltid bedömas i varje enskilt fall utifrån möjligheterna till eluttag och/eller investeringar i elnätet.

Planeringsinriktning för Vatten och avlopp

Nya planerade bostads- och arbetsplatsområden ska alltid anslutas till allmänt vatten och spillvatten.

Planeringsinriktning för Dricksvattenresurser

• Vid markanvändning inom de områden som utpekas som klass 1 och 2 i vattenförsörjningsplan ska hänsyn tas till deras värde som dricksvattenresurs. Det innebär stor restriktivitet vid större exploateringar och andra aktiviteter som kan riskera att förorena dessa områden.
• Planeringsinriktningar för dricksvattenresurser med markanvändningen Teknisk anläggning och andra markanvändningar finns på sidan Teknisk anläggning Öppnas i nytt fönster..

Planeringsinriktningar gång

Nya områden för bostäder, skolor och annan service samt kultur och idrott ska placeras så att barn och unga kan ta sig till skolan eller busshållplatsen på ett säkert sätt med utgångläget att nollvisionen ska tillämpas.

Planeringsinriktningar för Cykel

• Vid utbyggnad av cykelvägar ska barn och ungas väg till skola och busshållplats prioriteras i detaljutformningen, exempelvis vid utformning och placering av passager över större vägar.
• Huvudcykelstråk ska anslutas till bytespunkter för kollektivtrafiken
• Snabbcykelstråk mellan Borlänge och Falun behöver utvecklas när städerna växer mot varandra med nya bostadsområden.

Planeringsinriktningar för Busstrafik

• Från serviceorterna ska det vara möjligt att arbetspendla. Utbudet av kollektivtrafik ska vara som störst till serviceorterna. Ju närmare serviceorten som resenären startar eller avslutar sin resa, desto större utbud ska kollektivtrafiken ha.
• Utpekade hållplatser bör ha funktionen av kollektivtrafiknod. Genom tillgång till parkeringsplatser för både bil och cykel blir det lättare att byta mellan olika fordonsslag.

Planeringsinriktningar för Järnväg

• Framtida planering får inte förhindra möjligheterna att bygga dubbelspår på Bergslagsbanan. Detta måste uppmärksammas i framtida fysisk planering och prövning av lov och tillstånd som ligger i närheten av järnvägen.
• Trafikverket och kommunerna har under 2019, utrett om riksintresse korridoren för framtida dubbelspår går att smalas av. Det är inte möjligt i det här tidiga skedet, då omfattande geotekniska undersökningar krävs.
  Trafikverket Region Mitt och kommunerna har tecknat en överenskommelse som möjliggör att åtgärder av enklare karaktär är möjliga inom korridoren för framtida riksintresse, med enklare åtgärder avses ex cykelvägar, byggnader av ej permanent karaktär.

Planeringsinriktningar för Sjötrafik

Bevarandet och underhåll av ångbåtsbryggorna runt sjön är viktigt, inte minst för besöksnäringen. Eventuellt i framtiden även för att kunna utveckla stråk för arbetspendling.

Planeringsinriktningar för Bil

• Framtida planering får inte förhindra möjligheterna att bygga ut väg enligt vägreservaten. Detta måste uppmärksammas i framtida fysisk planering och prövning av lov och tillstånd som ligger i närheten av vägreservaten.
• Vägar som används av jordbrukets fordon måste utformas så att jordbrukets framkomlighet inte försvåras eller omöjliggörs. Det kan exempelvis innebära begränsade möjligheter att ordna vissa typer av avsmalningar.
• Bilen är ett fortsatt viktigt transportmedel i de delar av planområdet som saknar rimliga alternativ till bil.

Planeringsinriktningar för Flyg

• Dala Airports utveckling, framtida funktion och betydelsen för FalunBorlänge ska säkerställas
• En flyghinderanmälan ska alltid göras till Försvarsmakten minst fyra veckor innan arbete påbörjas med att uppföra en byggnad eller anläggning, om objektet är högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse
• Kontakt ska tas i ett tidigt skede med både Luftfartsverket och Dala Airport vid åtgärder som kan påverka luftfartens intressen.